weconverse

Vi kan lära oss en hel del från historier kring LunarStorm. Som många andra länkar jag till den svenska Wikipedia-artikeln om LunarStorm i stället för webbplatsen i fråga. Faktiskt är wikipedia-artikeln (i min dator) fjärde träff när jag googlar. Den första är lunarstorm.se, den andra en undersida där med föräldrarinformation och den tredje wap.lunarstorm.se.

Intressant nog flaggar wikipiedia-artikeln direkt för att det "saknas relevant informaton" och en anmälning för att den "kan innehålla reklam". Naturligtvis (sic!) finns inte några motsvarande varningar på lunarstorm.se. När Lunarworks Holding AB skriver "Lunarstorm är en av Sveriges mest besökta webbplatser" och senaste pressmeddelandet är från 2007-10-10, så är wikipediaartikeln i natt uppdaterad med en kort notering om att betaltjänsten Lunar Pro lagts ned och att allt blivit gratis för användarna. Dagens Media berättade i fredags att antalet Pro-medlemmar gått från en topp på 100 000 till 10 000.

Själv har jag fascinerats av hur duktiga LunarStorm var på PR. Det vill säga att odla en massmedieförmedlad bild som låg dom i fatet. När jag dom senaste tre/fyra åren på mina gig frågat publiken om dom känt till någon ungdomscommunity, så har svaret alltid varit ett glatt "LunarStorm". Sen har dom inte vetat mer. Och massor av marknadsföring/reklam-folk har sagt samma sak. Med undantag för byråer och organisationer (utom skolor) som jobbat med barn och ungdomar. Dom har vetat att LunarStorm bara var en av många sociala nätverksplatser. När jag frågat kids jag träffat om LunarStorm, så har svaren påfallande ofta varit som en axelryckning. "Vadå LunarStorm, det är inget för mig"… Vilket inte hindrar att LunarStorm har varit stort och betydelsefullt för deras medlemmar, annonsörer och övriga intressenter.

Nu är det ju inte bara LunarStorm som drabbas av kundernas nyckfullhet. I USA var Friendster tidiga, coola och massiva - sen kom MySpace. Om man ser en social nätverkstjänst som ett massmedium så följer vissa problem med. Till exempel den stora utmaningen i att hålla antalet medlemmar högt för annonsintäkternas skull. Jag vet inte om det är lättare att se fenomenet som sociala medier, men tycker det är värdefullare för utvecklingen. Då måste vi fokusera dom enskilda användarna och deras relationer med varandra - inte medierna/communitytjänsterna dom använder. Vad ser vi då?

Samtidigt gör det ont i mig när LunarStorm tappar 90% av sina medlemsintäkter. Vi behöver mer av jag-betalar-för-det-jag får i stället för att allt-skall-betalas-av-annonsörer. Det sista är helt ohållbart på sikt. Att skylla på att medlemmarna vill ha gratis och våra konkurrenter erbjuder motsvarande tjänster är slappt. Det vore ungefär som om Mer, Festis och Coca Cola skulle ge bort sina drycker bara för att det finns gratis vatten i kranarna.

Share This

En sak jag sällan hinner komma in på under mina gig är tag clouds, dvs en visuell representation av tagg-frekvensen någonstans. Hur låter det - svengelskt? Men faktiskt, språkrådet tar upp och favoriserar den svensk termen taggmoln.

En vanlig och tidig användning var bloggaren som taggar (kategoriserar) sina inlägg och i stället för att bara lista kategorinamnen, presenterar dom som ett taggmoln. Det finns mängder av plug-ins och apps som fixar detta. Liknande moln dyker upp i allt fler sammanhang. Därför talar man generellt allt mer om textmoln (text clouds). Joe Lamantia bloggade lite om det i början av året.

Vad jag triggade på just nu var Hans Kullins inlägg How to visualize your Google result in a brand cloud. Läs gärna det, synnerligen intressant i sig! Men jag blev nyfiken på verktyget som Hans källa Media Orchard i sin tur använt. Det handlar om TagCrowd, en webbtjänst där man helt enkelt klistrar in en text och får ut ett moln. Fungerar inte alls bra med svenska texter på grund av våra nationella tecken och “vanliga ord” som TagCrowd inte kan sålla bort. Så i stället klistrade jag dit inledningskapitlet på min avhandling och fick fram molnet nedan.

Ser lite ballt ut tycker jag själv. Dessutom är jag road av ordet “hence”, som min fantastiskt duktiga språkgranskare förde in (rejält visade det sig). Blir du nyfiken på vad avhandlingen handlade om när du ser molnet?

[Uppdatering 2008-01-16: Hittade det inspirerande Tag Clouds Gallery: Examples And Good Practices]

agents article artificials automated based behavior business chapter communication computer concept concern consumer current data described development digital discussed dissertation example hence human important interactions internet knowledge literature machines marketing methods noted people personal perspective practice present problems related research science second study techniques technology theories tools useful web world

created at TagCrowd.com

Share This

[Uppdaterad efter giget] Nu har jag laddat upp mina föreläsningsbilder (pdf) och minglar lite i väntan på prisutdelningen…

[Uppdatering 2008-08-31] Se även A taste from a Swedish Web Trend Survey. Du kan också hitta dom andra föreläsarnas bilder och bilder på föreläsare och vinnare hos WSA. Passar också på att länka till Internetworlds artikel om eventet (mest för att den vägen koppla hit via Twingly :-).

Web Service Award är en utmärkelse som belönar dom webbplatser som användarna gillar mest (se även bloggen åsiktat). På WSA-dagen presenterar arrangören trender som dom ser i undersökningarna; bjuder in talare som berättar om strategiskt arbete med webben utifrån olika perspektiv; och naturligtvis en känsloladdad prisutdelning. Jag är jurymedlem i själva tävlingen och konferencier för seminariet. Det senare innebär också att jag presenterar resultatet av årets trendanalys. Dagen är öppen för alla (1 800 kr om man inte tävlar, mer info).

Temat för denna dag är “organisationen bakom webbplatsen”. Med stor sannolikhet kommer, förutom presentation av tre lyckade case, följande talare att dela med sig av sina insikter: Johnny Mellgren, Vinnovera; Magnus Höij, Internetworld, Pierre Du Rietz, Web Service Award; David Schwieler, Remotion; Andreas Krohn, Kapow.

Share This

The fine folks with the communications agency 112 61 are my office land lords. Most of us who work at their premises participated in the following X-mas video greeting. Enjoy (downloadable versions available).

[viddler 686f9b73 nolink]

(After the initial idea from the 112 61 creative department they learned about the Lip Dub that Connected Ventures published earlier this year. Hence you might notice that the execution is inspired by them. Originally the 112 61 video was published as v-post (video e-mail sent to customers and friends) and on their web site.)

Share This

Under kvällens gig hos Riksdagsförvaltningen kläckte jag en lysande idé - tyckte i alla fall jag. Varför måste Riksdagsledamöterna skriva sina egna tal och motioner? Tänk om det skulle outsourcas till ledamöternas väljare? Ledamoten X skulle då kunna exempelvis lägga upp en wiki för ett tal till ett kommande torgmöte/riksdagsdebatt/etc.. Eller vilken medborgare som helst skulle kunna dra igång ett förslag på typ motionswikin.se (jämför Productwiki.com). Sen är det ju en intrikat fråga kring ledamotens ansvar och roll i wikin.

Hmm, sa riksdagsledamoten Christer Winbäck (fp), även IT-chef inom Skaraborgs Sjukhus. Och så stack han in kniven i mig med orden:

"har du låtit någon annan skriva dina föredrag?"

Inte hjälpte det att krysta fram att jag följde Mattias råd om innehåll i ett tidigare gig åt Microsoft. Det var ju liksom bara halvvägs. I och för sig erbjuder jag redan en möjlighet för alla som vill att i wiki-form utveckla giicod, en kurs som jag leder åt GI, Insitutionen för Reklam och PR vid Stockholms universitet.

Nåväl, jag lovade på plats, hastigt och lustigt, att inom sex månader åtminstone erbjuda er som deltar i weconverserandet att skriva manus till något av mina kommande gig. Det kräver ju en uppdragsgivare som kan tänka sig något sådant. Jag skall åtminstone ta upp saken vid kommande förfrågningar om uppdrag. Du kanske vill peta in ett sådant experiment i något av dina arrangemang?

Share This

[Uppdatering efter giget] Sent om sider har jag laddat upp mina föreläsningsbilder (pdf) och publicerat en video med stora delar av mitt föredrag. Livevideon med er finns arkiverad hos bambuser. Måste också be om ursäkt för ett litet hjärnsläpp jag fick. På frågan om “varför vi blir mindre förändringsbenägna vid ökande ålder” hänvisade jag till en bok. Rätt är David Ingvars Det medvetna företaget (Timbro 1991).

Företagsekonomiska Föreningen (FEF) ordnar första onsdagen i varje månad en lunch med intressant föredragshållare och diskussion. Ofta får medlemmarna då ta del av dagsaktuella frågor inom deras fackområden och ett intressant meningsutbyte mellan forskningens och praktikens folk. Denna onsdag ansvarar FEF:s marknadsföringssektion för lunchen, och dess ordförande Micael Dahlén har bjudit in mig. Micael är en kanonkille, stor tänkare och handlingskraftig praktiker. Eftersom jag inte vet vad som är dagsaktuellt i början på april är rubriken lite allmänt, men innehållet lär bli diskutabelt.

Share This

Kort och gott är digital dashboard en slags digital instrumentbräda framtagen för den som "kör verksamheten". Begreppet kan också förklaras som en slags företagsledningspanel. Det handlar alltså om en teknik och metod för att på ett samlat sätt visa nyckelindikatorer från verksamheten. I ett kommersiellt företag kan det handla om intäktsflöde, kundtillströmning, lageromsättning, personalkostnader, antal öppna telefonlinjer till kundtjänst och så vidare. Bilden här visar hur det lär se ut hos Subaru, där man från en pågående annonskampanj kan se  "main message recall 42%", "tagline slogan recall 35%" och "brand image 70%". (Källa: Dashboards by example).

Vare sig idén eller terminologin är ny. Det härstammar från 1970-talet och ryms numera inom BI (Business Intelligence, eller ung. affärsbevakning på svenska). Idag stötte jag på Dashboard Spy, en blogg som bevakar området.

Det är två saker där jag tycker intressanta. För det första att fler och fler verksamheter verkar göra sina dashboard synliga för omvärlden. Det är ett sätt att dela data från den egna organisationen med omvärlden. Bilden här visar Indianapolis museum of Art Dashboard.  För det andra, jag undrar om det finns sådana delade digitala dashboards som låter andra välja vilka data som skall visas, var och hur?

Tack till Ilya Vedrashko hos Futerelab för tipset om Dashboard Spy.

Share This

I webbsammanhang är mashup en applikation (programvara) som kopplar samman data från två eller fler datakällor till ett integrerat verktyg. På mina gig brukar jag visa Twittervision och Wikipedia Vision som ett par exempel. Wickrpedia här på bilden är en annan mashup som jag strax skall berätta mer om. Och dessutom avsluta med en tuff fråga.

Ett spännande företag i sammanhanget är Kapow Technologies. Dom beskriver sig som "a market leader in Web 2.0 Mashup Server software that enables you to connect, collect, and mashup anything on the web".  Lyssna också gärna på en mycket bra intervju med Kapows Andreas Krohn av Tomas Wennström i Whats Next.

Andreas rapporterade från MashupCamp i Dublin för en månad sedan. Kolla sponsorloggorna här till vänster så ser ni några som tar mashups på allvar.

Mashups blir alltså allt populärare, intressantare, och enklare att både skapa och använda. I ett strategiskt perspektiv är det därför vikigt för oss som utvecklar saker för webben att tänka mindre på hanteringen av dom egna webbsidorna och mer på hur andra kan använda all data som organisationen så att säga sitter på. Konkret handlar det om att släppa kontrollen över data och se till att stödja hur omvärlden kommer åt den. Det senare sker ofta genom så kallade öppna API-er och/eller web services.

När jag i går hade Simon Winter som gästföreläsare på giicod så berättade han om den snart två år gamla studentuppsatsen Wickrpedia - integrering av sociala tjänster. Bakom det arbetet ligger (dåvarande?) studenten Johan Ekström som gjorde en mashup av Wikipedia (encyclopedi) och Flickr (fotodelning).

Simon berättade också att han brukar fråga folk hur många rader programkod Johan var behövde skriva för att kunna realisera Wickrpedia. Nu får du chansen att gissa - och kolla svaret . Sanningen du finner där torde få dig att börja fundera än mer på kraften i konversationen. Eller?

Share This

[Uppdatering efter giget]: Se där, mina föreläsningsbilder (pdf) och livevideon fanns redan från början hos bambuser. Kolla också gärna mitt “Ännu en spik i webbplatskistan” och ännu hellre Erik Onneryds (då 14 år!) praktikantjobb 1997 om IKEA på webben. Ledsen att jag var tvungen att rusa iväg, men jag finns ju här :-)

Denna dag är det dags för Wednesday Relations The Conference 2008, “den största årliga träffpunkten för personer som arbetar inom kundrelationer och CRM”.  Redan för tre år sen (den 7 december 2004) levererade jag ett seminarium om blogging åt deras medlemmar (föreläsningsbilder finns hos BAT). Men nu har verkligheten hunnit ikapp så pass att jag skall inspirera kring Sociala nätverk i andra generationsnes webb. Så här kommer programförklaringen lyda (när den kommer ut):

Internet tar allt mer över som huvudkanal. De mobila bredbanden växer snabbast i Sverige. Sociala medier tar mark från mass- och direktmarknadsföring. Begreppet webb 2.0 visar att vi använder webben på helt nya sätt. Tidiga sociala nätverkstjänster som Lunarstorm och MySpace utmanas av Facebook och Open Social. Allt det här innebär fantastiska möjligheter och spännande utmaningar för relationsmarknadsförare.

• Vad är egentligen sociala nätverk?
• Inspirerande exempel
• Från kommunikation till konversation
• Konsekvenser i ett RM-perspektiv
• Tips för varumärkesbyggare

Share This

[Uppdatering efter giget]: Spännande lunch med smarta frågor som för ovanlighetens skull fick mig att släppa min plan och glida in på en väldigt konversationsstyrd genomgång. Tror att det är första gången jag demonstrerat Pipes i ett sådant här sammanhang. Nåväl, nu har jag laddat upp mina föreläsningsbilder (pdf). Eftersom mötesformer (typ Estniska regeringens) kom upp vid ett par tillfällen tipsar jag dels om fenomenet okonferenser, dels om tankar kring möteseffektivitet.

Via olika omvägar har jag förmånen att under en förlängd lunch träffa en grupp informationschefer på dom olika departementen. Mitt uppdrag är att ge en uppdaterad bild av det som kallas webb 2.0 och leda en konversation kring utmaningar och möjligheter när det gäller sociala medier i ett informationsperspektiv.

Share This