Posts (sv/en)
speech synth (sv)
Här följar något fruktansvärt intressant, inspirerande och intrikat. Det är en utmaning att förklara varför jag, och många andra, är frustrerade över att utbildningspolitiska krafter agerar som om vi levde på 1950-talet. Egentligen hade jag tänkt publicera det här inlägget på min SU-blogg, men bloggverktyget på Stockholms universitet verkar inte tillåta filmer i inläggen (sic!). I stället hamnar mitt bidrag alltså här i weconverse. Notera alltså att jag i första hand riktar mig till dig som på ett eller annat sätt verkar inom dagens utbildningsområde.
Nedan är fyra högaktuella filmer som på olika sätt borde få dig med ett öppet sinne att börja fundera över vad du håller på med. Och vad du kan och borde göra i stället för att fortsätta agera som i förrgår. Jag presenterar inslagen i en logisk ordning (från bakgrund till konsekvens). Länkarna går till respektive film, sen får du surfa vidare på egen hand.
Bara att titta på filmerna kräver en investering från din sida på totalt nästan en och en halv timme. I värsta fall måste du göra det sittandes framför datorn. Bättre upp om du har en mobil mediespelare (dom två sista filmerna kan du lätt ladda ner). Fast, du kanske inte har tid. Men du har nu ett val. Ett väldans viktigt val…
Did you know 2.0 (8:19)
Bakgrunden: En uppdatering juni 2007 av originalfilmen “Shift Happens” från Karl Fisch och Scott McLeod. I den här versionen finns det ny och uppdaterad statistik, en radda tankeväckande frågor och ny design. Finns det något som talar för att det inte är så här världens utveckling ser ut?
A vision of students today (4:44)
Insidan: Se dagens högskola som Michael Wesch och “students of Introduction to Cultural Anthropology class of spring 2007″ visar den. Budskapet är sanslöst relevant. Och videoproduktionen är kreativt lysande. Jämför gärna med 1800-talsformen på DN:s debattsida. Tror du att dina studenter är som dom i filmen?
How creativity is being strangled by law (19:07)
Sanningens ögonblick: En god vän, och fd lektor vid flera universitet, sa häromdagen att det var omöjligt för honom som lärare att skapa fantastiska föreläsningspresentationer. Undersförstått, man har inte tid (och i viss mån kompetens) att lägga massa krut just på föreläsningar. Kolla i det kontextet Larry Lessigs presentation på TED 2007. Larry är av många ansedd som en av världens främsta presentatörer, med en unik stil som verkligen inspirerar. Dessutom kan jag lugnt påstå att innehållet är direkt kopplat till mitt inlägg. Du som föreläser: varför skall studenterna kolla på dig när dom i stället gör som Larry säger?
Re-Thinking Learning (42:47)
Konsekvensen: En smula förmätet att jag tar med en film med mig själv i det här sammanhanget. Speciellt efter Larrys otroliga insats. Men jag vet på rak arm ingen annan film där huvudbudskapet är: “lägg ner skolan”. Borde vi inte söka oss helt nya vägar för att skapa världens bästa start i livet för barn och ungdomar?
Du har ett val. Fortsätt som förr - eller var med och gör nåt revolutionerande.
Print Post
Entries (RSS)
november 12th, 2007 at 14:55
Hej!
Tack för denna sammanställning av fyra filmer som alla belyser skolans förnyelseproblem idag.
Skolan är i sig en paradox, som dels ska vara sammanhållande och stå för stabilitet och överföring av tidigare generationers erfarenheter, dels ska förbereda barnen för ett liv i en framtid som vi inte vet särskilt mycket om, annat än att mycket kommer te sig annorlunda jämfört med idag.
Jag försöker för tillfället, och bland mycket annat, införa nya sätt att använda IT i det pedagogiska arbetet i grundskola och gymnasium hos ett antal kommuner, men organisatoriska strukturer och ett politiskt klimat där alla försöker bräcka varandra i pratet om mer “ordning och reda” i skolan gör arbetet en aning trögt…
Kreativiteten får stå tillbaka till förmån för ett traditionellt synsätt, där läraren är upphöjd, auktoritär och allvetande.
Kanske är även många föräldrar nöjda med ett tillstånd av lugn och ro:
- Hände det något i skolan idag?
- Nää pappa..
- Vad skönt!
november 13th, 2007 at 10:20
[...] Vi har tidigare skrivit en del och visat möjliga exempel på hur dessa nya nätvanor också kommer att förändra sättet vi ser på skolan, lärande och möten. Richard Gatarski tar upp detta på sin blogg weconverse [...]
november 13th, 2007 at 13:56
Ja, kan inte mer än bara hålla med. Dessutom är ju hela skoldebbatten just om skolan som byggnad och inte om lärande. Fortfarande finns det en rädsla att förlora kontrollen på lärandet, men det ligger ju i sin natur. Vi kan aldrig kontrollera lärandet, bara ge människor de bästa förutsättningar att lära sig. Men det kan man nog göra på olika sätt, och för en del är nog skolmiljön det bästa stället att lära sig.
Så jag kan inte riktigt köpa “lägg ner skolan”. Men börja gärna fundera hur vi kan bryta ner sättena som vi distribuerar lärandet på.
/Kalle Hedlund
Lärandeteknolog på Räddningsverket
november 13th, 2007 at 14:14
Kalle, det där med att lägga ner skolan är en lång historia som jag inte publicerat någonstans ännu, men brukar prata om. I korthet handlar det om att bryta upp skolans nuvarande (tänkta) funktioner (som handlar om mer än kunskapsinhämtning, tex förvaring); konversera fram vilka behov samhället har framöver; och visionera kring alternativa sätt att ordna till bättre lösningar en skolan. Som alltså är en 1800-talsidé.
Sen håller jag inte riktigt med dig om att vi inte kan kontrollera lärandet. Vi försöker på alla möjliga sätt att kontrollera det, och till stora delar går det. Helt uppenbart är ju att barn i Sverige får lära sig andra saker än barn i Nordkorea.
november 13th, 2007 at 14:33
Jag tror alla skulle vinna på en lärandepolitik istället för en skolpolitik. Förr var skolan som en fysisk plats viktigt för lärandet men idag finns det nya arenor.
Jag tycker att man allt för ofta kopplar ihop skolan som byggnad med lärandet och kunskaper. En utbildning behöver ju inte pågå i en fysisk skolbyggnad, att gå i skolan förknippas med att gå till skolan. Det är också i skolan som man oftast lär sig saker.
Begreppet distansutbildning som jag ser det iaf är en kontrast till att gå i skolan (att lära sig saker i en skolbyggnad). I skolan lär sig studenten/eleven på ett sätt och på distans lär sig studenten/eleven på ett annat sätt. För detta behöver läraren två olika metoder för att ”lära ut”. Men är det så egentligen?
Igentligen är distansutbildning ett rätt konstigt begrepp men kanske ett begrepp för att ifrågasätta skolan. Men det behöver ju inte finnas en känsla av distans för att man inte sitter i ett klassrum tillsammans…
november 16th, 2007 at 1:15
Skolan är i de flesta fall långt efter. Men vi får inte glömma bort att IT, Sociala-nätverk, läroplattformar, e-learning är verktyg för att lära och utveckla sig. I vissa fall är skolan en förvaringsplats med byggnader utformade för gamla utbildningsmetoder och läroplaner. Jag är helt övertygad att det finns massor att göra. Har engagerat mig i föräldraföreningen just för möjligheten att kunna påverka utbildningen i rätt riktning. Är ändå nöjd med mina söners skola, även om det finns mycket mer att göra. Ska avsätta en dag till våren för att vara med i skolan under en dag.
Men i slutändan beror slutresultatet mycket på om det är en engagerad lärare (eller som det stod i barnens senaste skolkatalog mentor) som kan leda, guida, stötta och uppmuntra barnen.
juli 27th, 2009 at 18:39
Hej Richard, mycket bra filmer indeed. I denna kontext får Lessigs TED-talk och hans exempel om ASCAP mig att ställa en ganska enkel fråga:
Om vi önskar radikalt förnya den svenska utbildningen, borde man inte starta ett privat initiativ (privat “skola”/utbildningsmöjlighet) snarare än att gå genom de befintliga statliga institutioner som inte kan (eller vill?) ta så stora steg? Är initiativet välfungerande får man mer på fötterna för att kunna vidga det eller påverka de traditionella institiutionerna.
“Dr. Gatarski” kanske snarare ska vara “Rektor Gatarski”? :)
september 9th, 2009 at 11:32
Jonas,
Det finns gott om bra privata skolor som startats av bra människor. Och fler kommer till. Men dom, liksom kommunala nystarter, är tvingade att verka i det nuvarande systemet. Och eftersom jag vill reformera systemet så känns det som en mindre bra strategi för min del att bli “Rektor”.