Archive for oktober, 2007

Så här beskriver arrangörerna av Stockholms Filmfestival detta projekt i sin Spotlight All you need is talent:

Skapa en film tillsammans med oss och fyra regissörer utifrån Spotlightens titel All you need is talent. Här kan du ge dina bästa idéer och bidrag till ett växande manus genom att diskutera i forumet, ladda upp bilder, film- och mobilklipp.

Ett verkligt intressant experiment, med aktörer som Bubblare.se, JayCut.se samt Stopp som alla bidrar med sin specialitet för att förverkliga Let’s make a film. Mer info hos Bubblare.se/sff som hostar webbsidan.

Så, hur kommer jag då in i bilden? Jo, den 23 november kl 16-17 är det ett seminarium på biografen Grand 2. Där diskuteras projektet - och jag har fått äran att vara moderator. Haka på, det är både banbrytande och gratis!

Sveriges Annonsörer ber mig svara på några (mycket bra) frågor kring företagsbloggande. Det ger mig tillfälle att reflektera ett varv till, och kanske starta en bredare konversation kring dessa funderingar.

I runt fyra års tid har jag med få undantag haft ambitionen att alla deltagarna på mina gig skall vilja börja blogga. Några (tyvärr få) har ibland modet att fråga varför? Mitt svar är att blogging är ett kul, enkelt och billigt sätt att själv närma sig sociala medier och webb 2.0. Det går inte att förstå dessa fenomen genom att läsa spridda tidningsartiklar eller titta på soffdiskussioner i morron-TV. Du, underförstått som annonsör, måste skapa dig en praktisk förståelse. På köpet kommer insikter, idéer och känslan av fantastiska möjligheter. Kom ihåg, vi tvingar genom skolan våra barn att inte bara läsa utan också att skriva. För din del är det säkert flera år sen du gick i skolan. Nu måste du tvinga dig själv att göra något som är lika centralt som bokstavsnedtecknande.

Som alla andra begrepp kan "företagsblogg" betyda många olika saker. Men jag tror att vi ofta menar ett företag som bloggar. Termen blogg i sig har även det en ganska vid mening. För egen del vill jag snäva in bloggar där en eller en grupp fysisk(a) person(er), eller online identiteter, delar sina tankar med andra. Det går att använda bloggverktyg för att publicera opersonliga notiser, tex nyheter. Men då tycker jag det handlar om något annat. Andra bloggformer, som video-, foto- och presence-bloggar lämnar jag tills vidare därhän.

Här tycker jag alltså att företagsbloggande handlar om hur företaget, inklusive icke kommersiella organisationer, kan och bör använda bloggingtekniken. Och precis som för dom flesta andra verktyg som människan utvecklat, så kan man ha bloggar till en massa olika saker. Jämför papper, TV eller knivar. Massor av företag har interna bloggar, där förutsättningarna (och råden) är lite annorlunda. Men frågeställarens natur gör att jag här fokuserar företag och dess konversationer med sin omvärld.

Nå, till frågorna från Sveriges Annonsörers (SA). Svaren kan ju bli hur långa som helst, så jag (RG) nöjer med några generellt viktiga tankar.

SA1: Vilken nytta tror du företagen har av en aktiv blogg?

Just nu är nog kompetensutveckling den primära nyttan för många företag. Det vill säga när företagets medarbetare börjar blogga lär dom sig hur man gör, vad sociala medier är och kan ge samt vad man måste kunna mer om.

Nästa nytta är kraften från konversationen. Många tänker spontant att dom kan tala om för omvärlden vad man gör på företaget, vilket naturligtvis kan vara bra. Men än värdefullare är det som uppstår när andra sprider inläggen vidare, kommenterar och på andra sätt bidrar till varumärkesutveckling på olika sätt.

Alla som förstår värdet av bra bloggar kommer få en förbättrad bild av företaget just för att det bloggar. Givet att bloggandet är bra.

SA2: Tror du att en aktiv blogg kan ersätta någon informationskanal och i så fall vilken?

Jag inte bara tror, utan att anser att bloggande som regel måste ersätta andra kanaler. Skälet är begränsade resurser (tid, pengar, och energi). Ett enkelt grepp är att ersätta nyhetsbrevet eller kundtidningen med en eller flera bloggar. Samtidigt bör man vara medveten om att alla är inte uppkopplade. Så tills vidare bör inte alla offline (papper, fysmöten, etc.) kanaler tas bort.

SA3: Bästa rådet till den nyetablerade företags bloggaren?

(Speciellt för annonserande företag: Fundera direkt på hur du skall få in annonser i din blogg. Ät din egna medicin. Smaka också på det bittra pillret: hur skall min blogg bli läst?).

Skriv ned i almanackan när du skall börja (2-5 timmar beroende på om du har ett verktyg eller måste fixa ett) och minst 10 tillfällen då du skall skriva inlägg (0,5-1h varje gång).

Var personlig, lagom ambitiös, fokuserad och modig. Bra bloggar uppskattas som regel just för att dom publiceras av en person, en människa, som står för sin sak. I företagssammanhang är det dock viktigt att klargöra vad personen säger och hur denne representerar företaget. Personlig behöver inte betyda privat, även om bloggare som lyckats ofta delar med sig av utvalda delar av sitt privatliv.

Bestäm din ambition (mål med bloggen, hur mycket tid du skall lägga, osv). Berätta dessutom i bloggen vad du har för ambition. Det skapar rätt förväntningar både för dig och för dom som låter sig engageras i din blogg.

Blogga inte om dittan och dattan, utan bestäm vad den skall handla om och håll dig till ämnet. Helst något som du brinner för. För nybörjaren är fokuset ofta oklart. En strategi kan vara att göra en experimentblogg och se vart den tar vägen. Efter lite bloggande, och förhoppningsvis kreativa konversationer med andra bloggare, så brukar det dyka upp något man kan snöa in på.

Våga ta risker, och gör klart för omvärlden att du chansar. Vi älskar modiga personer, speciellt när vi vet att dom är ute på hal is. Men var inte en idiot. Grundregel, blogga inte något om någon som du inte skulle våga säga ansikte mot ansikte till personen i fråga. Odla din empati (vilket inte betyder att du delar andras känslor).

RG: Utöver frågorna från Sveriges Annonsörer vill jag lägga till några saker. För det första, i företagssammanhang skall blogging ses som en investering. Och precis som för alla andra investeringar skall du veta varför du gör den och vad du har för mål. Det kan vara alltifrån kompetensutveckling till att stärka varumärket.

För det andra, företag som ger sig in i bloggandet bör någonstans på sin webbplats lista och kategorisera dom bloggar som företagets medarbetare (och eventuellt grupper) publicerar. Se exempelvis hur Hill&Knowlton gör. Ett extremfall åt andra hållet är åkestam.holst som gjort om sin webbplats till en blogg.

För det tredje, och egentligen absolut viktigast och borde inte komma sent i mitt inlägg, företagets bloggande är mindre intressant än dess intressenters bloggande. Fundera på hur du kan stödja dom som bloggar om ditt företag.

Mina fyra generella råd när det gäller företag och sociala medier.

  1. lyssna varsamt (det finns många som är experter på dina grejor och dessutom förstår bloggingkulturen. klampa inte in, utan väx in i kulturen)
  2. bjud in till konversation (fråga andra bloggare om dom vill blogga om dig och ditt företags erbjudanden)
  3. stöd andras konversationer (ibland är det mer nytta för företaget att erbjuda kunder och andra intressenter en möjlighet att blogga. eller att underlätta deras bloggande på olika sätt)
  4. skapa egna sociala medier (när man förstår bloggingkulturen, deltagit i konversationerna och visat att man kan bjuda på värdefulla saker - först då är det läge att utveckla och marknadsföra egna strategiska bloggar). Vilket inte hindrar att du på vägen kan lärleka med en egen blogg.

Nu vill du väl komma igång? Det finns massor av böcker och webbplatser som kan hjälpa dig vidare. Du kan också kika på min Guide om blogging. Fredrik Wackå, Webbrådgivare, har mycket mer erfarenhet än jag av företagsbloggande. Kolla gärna in hans tankar.

Den förste som via Sveriges Annonsörer genom detta inlägg inspireras till att börja blogga bjuder jag på en månads annonsplats (för den bloggen) här i weconverse.

Nyhetsbrevet Annonsören ber mig komma med “typ tio heta webb-tips (adresser till sidor)…som du tycker är de hetaste i branschen just nu”.

Här kommer hastigt (utan att hinna tänka efter) en sån lista. Inte alltid “heta”, snarare sånt som jag spontant finner extra intressanta för Annonsörens läsare. Dessutom tolkar jag “branschen” som annonsering (och ni som sett mitt post-Ballmer gig, och andra, anar hur jag ser på den branschens framtid :-).

Utan inbördes, men kanske logisk, ordning:

gatarski_3fakturaMobiltbredbandI korthet. Numera är jag otroligt imponerad av 3:s mobila tele- och datakomtjänster. Speciellt deras mobila bredband som rockar fett. Samtidigt behandlar dom mig som skit. Dom har överfakturerat, uppfyller inte utlovade avtal och den ena 3 representanten vet inte vad den andra gör. Än mindre hur deras tjänster prissätts. Hittills har det varit en dialog mellan mig och 3. Nu blir det förhoppningsvis en bredare och kreativ konversation med alla som bryr sig.

I går fick jag, eller rättare sagt mitt företag, ett inkassokrav från Intrum Justitia. Det handlar om en faktura från 3 gällande förra månaden som jag missade att betala. Fakturan var på 125 kronor, Intrum lägger på 160 kronor + 32 öre i ränta. Förfallodatum var den 15 oktober. Jag upptäckte förra veckan något var obetalt eftersom en automatröst den 22 oktober sa typ "alla dina tjänster utom röstringning är avstängda" när jag skulle ringa. Klantigt av mig, men det var första gången jag missade sen jag blev kund hos 3 den 30 mars 2004.  Detta hade inte skett om 3 erbjudit autogiro, men icke så för företagskunder. (I och med att jag skaffade min första smartphone startade jag i december bloggen A1000blog (första inlägget) för att dela mina 3G erfarenheter med andra. Jag visste ju att andra användare av samma telefon vet mycket mer än 3 om deras produkter och ville dra mitt strå till kunskapandet).

Nåväl, tillbaks till den krassa o3vligheten. Direkt gick jag den 22:a in på 3:s webbplats och betalade med kreditkort,. Men eftersom avstängningen fortfarande var kvar efter flera timmar ringde jag kundtjänst. Jag skall inte trötta er med hur jag först kopplades till fel avdelning (privat) för att till slut hamna hos företagsdelen. Där upplyste en kille mig om att avstängningen låg kvar eftersom det fanns en obetald faktura, förfallodag 14 maj. Det hade dock jag ingen möjlighet att se, eftersom Mitt3 av någon outgrundlig anledning bara visar dom senaste fem fakturorna, och dom var naturligtvis betalda. Och ingen påminnelse hade jag fått.

Varför hade jag inte betalt den fakturan då? Jo, för att på morgonen den 15 mars fick jag den lysande idén att med min mobiltelefon (numera en HTC P3600) filma publiken på China-teatern och skicka resultatet direkt till YouTube under mitt gig för Observer. Det skulle bli möjligt om jag kunde få in 3:s mobila bredband i min telefon (som stödjer tekniken som kallas HSDPA). Alltså ringde jag 3:s kundtjänst och tillbringade cirka en timma med att prata med flera personer på både abonnemangs- och tekniksidan. Det senare eftersom 3 inte visste att min telefon klarade det som behövdes. 3 hade då, liksom nu, ett kampanjerbjudande om mobilt bredband för 199 kronor/månad, men det gällde visst bara om man som privatperson surfade via ett USB-modem. För företag kostade det 399 kr/månad, men som jag uppfattade kundtjänsten skulle priset sänkas till 199 from april. Jag bedyrade att jag tog risken om det inte skulle fungera och dom sa att jag behövde inte göra något när månadskostnaden ändrades. Jag skulle då bara faktureras den nya lägre kostnaden, men innan dess 399 kr/mån. Trevliga människor hela vägen, det hela blev inkopplat och tekniken fungerade klockrent. Videon kan ni se på YouTube.

Så kom då en faktura några månader senare, där 3 fakturerade 399 kr för det mobila bredbandet i april, trots att dom hade jordens jätteannonskampanj om att priset var 199. Jag ringde kundtjänst och pratade med en sur, okunnig och trött kvinna som hade stora problem att ta reda på vad dom egentligen hade för priser och tjänsten mobilt bredband över huvud taget. Till slut sa hon att hon skulle dra av 100 kronor på fakturan (hon kunde inte matte heller) och lovade skicka en ny faktura. I det läget orkade jag inte bråka om småpengar, utan rev fakturan jag fått och gick vidare i livet. Stooort misstag, för hon skickade en kreditfaktura på 80 kr + moms där det bla a stog "Beloppet har placerats mot en faktura enligt ditt önskemål". Lätt förvirrad visste jag inte vad detta betydde, men tänkte att det kommer väl en ny faktura. Nu är jag helt klart påmind om att den aldrig kom och att jag aldrig betalade. Javisst ja, under tiden har 3 haft problem med faktureringen, så en månad bad dom om ursäkt för att fakturan kom för sent. Se där, det är inte lätt att göra rätt. Men tydligen OK så länge inte kunden gör några misstag.

Efter flera månader där 3 fakturerat 399 kr/månad tyckte jag att det fick vara nog. Den 21 juni använde jag 3:s usla tre.se/paverka, som Jan Blom, Chef för affärsområde Business, skriver på fakturan "så att du som kund ska känna dig nöjd". Usla tjänst - för att man kan bara tycka till på några rader, så det fick bli 3 (tre stycken) ärenden innan jag hade fått ner bakgrunden och mitt krav på att jag bara ville betala det jag blivit lovad. Månader gick utan att jag hörde av dom. Till slut gick jag igenom alla mina "ärenden" på Mitt3 och hittade ett svar som inleds med "Hejsan, I ditt ärende kommer det komma följd frågor som vi behöver ställa till dig. Bäst vore det om du kunde ringa till oss på telefon för att hjälpa till med ditt ärende 0771-735-311 MVH nnnnnn Kundservice företag 3". Va? Dom har ju både mitt mobilnummer och e-post, det är ju bara att kontakta mig. Hur som, efter en kortare telefondiskussion så lovade dom korrigera retroaktivt och ändra för framtiden.

Jag är ju ekonomie doktor. För mig är det enkel matematik. Typ fem månader (maj-september) där dom fakturerat 399 istf 199 borde bli 1000 kr tillbaks. Nu har jag lite svårt att tolka deras fakturor, men i bästa fall kunde jag se att dom gett mig runt 400 kronor tillbaks. Dock, på senaste fakturan fakturerar dom 399 - 100 - 100 - 29,57 - 29, 57 kronor (lite krångligt upplagt, men resultatet pekar på att det går åt rätt håll :-).

Tillbaks till den 22 oktober. Jag ber killen på kundtjänst att skicka mig den borslarvade fakturan och att öppna upp mina tjänster, eftersom pappersfakturor och bankbetalningar tar några dagar. Han säger OK och jag kan åter surfa, messa o allt annat cool. I går dök den utlovade fakturan från maj upp med en kopia på gamla kreditfakturan. Och nu har jag precis betalt vad jag tror jag skall betala. Ringer Intrum Justitia, 22 minuter i kö, och får sedan en minut med en kvinna som säger att ärendet är avskrivet eftersom jag redan betalt. Och hur skall jag veta det? Även Intrum skiter i mig, utan bryr sig bara om sig. Dom skickar ingen information, men jag "kunde själv gått in på webben och sett detta".Jo hej. För det första, på Intrums faktura står det att man kan se sitt ärende på www.intrum.se/bliskuldfri. Tolkar jag mer som nån tjänst för dom med behov av skuldsanering. Jag vill snarare leverantörssanera. Sen anger dom ett kryptiskt ID och lösenord som jag efter otaliga försök inte lyckas komma in med. Jag tom bad en kompis som är civilekonom att logga in. Han lyckades inte heller.

Och nu idag sitter jag här. Innan jag började författa detta inlägg gick jag åter in på www.tre.se/paverka och skrev några rader till chefen. Tyvärr tog jag ingen kopia på den texten och den försvann när jag tryckte på skicka. Mitt3 ligger nere för att dom "utför tekniska uppgraderingar". Det händer ju då och då att 3 inte levererar det man förväntar sig som kund (samtal bryts, SMS-tjänsten ligger nere, bredbandet krånglar, osv). Det skall man leva med utan kompensation. Jag skall också leva med att dom överfakturerat i många månader och inte skickat mig en utlovad faktura. Men dom kan inte leva att en drygt 3 år gammal kund i fem dagar missar en faktura på 125 kronor.

Varför byter jag då inte helt sonika till en annan operatör? Jo, dels för att jag är så otroligt nöjd med 3:s mobila bredband som funkar snabbt och nästan överallt. Tele2:s mobila bredband har jag också. Det är billigare, men med avsevärt lägre hastighet och kvalitet. Tror att Telias bredband kör samma nät/hastighet. Utöver det känns det som att alla operatörer är lika usla som 3 på kundservice/konversation.

Kolla gärna mitt inlägg Help Jackie with remarkable telco customer service exanples. Sedan dess har hon sammafattat lärdomarna i …Part 2. Där konstaterar Jackie att telekomföretag är generellt "bleak" på kundtjänst, och att dom kan lära sig mycket av Netflix (som inte är en Telco, utan hyr ut DVD-filmer per postorder). "3 är världsledande inom 3G och mobilt bredband med hittils 15,9 miljoner kunder i 9 länder". Dom är "Bäst i test". Det är i alla fall vad dom kommunicerar. Sen kan du ju alltid kolla konversationerna på nätet. Googla "3 customer service" och se vad som sägs".

I bästa fall så lär vi oss alla nåt av det här. Jag skall i alla fall bli bättre på att betala. Helst hoppas jag att 3 snabbt kommer in i den här konversationen. Men jag ser naturligtvis fram emot alla kommentarer och synpunker. Det är dock bra om det inte blir ett allmänt gnäll, utan gärna positiva exempel och förslag på kreativa lösningar.

p.s. 3/tre=1? Alltså, logotypen säger 3. Bolaget heter Hi3G Access AB. Webbadressen är www.tre.se. Förvirrad, vem, jag? d.s.

p.p.s. 199 kr/månad är fri surf, dvs obegränsad datatrafik inom Sverige. Utomands är roamingtaxorna rätt saftiga. Inget unikt för 3/tre. Tele2 är duktiga på att påpeka detta när dom kommunicerar ut sitt erbjudande. Tre/3 döljer det lite. Vid ett gig för Cision (fd Observer) i Finland gjorde jag om videoinspelningsgrejen. Den 32 sekunders snutten ligger på YouTube och kostade runt 200 kr att ladda upp (det var några Mb). d.s.

[Uppdatering 2007-11-05] I torsdags blev jag kontaktad av en kvinna som jobbar hos 3. Hon hade blivit tipsad av en annan person som jag via omvägar informerat om det här inlägget. Kvinnan beklagade det som hänt, lovade rättelser och nån slags plåster på såren. Dessutom undrade hon om det var något annat dom kunde göra. Jag bad dem i så fall att fundera ett varv och kommentera mitt inlägg här direkt i weconverse. Väntar… (Under tiden kan ni kolla hur Seagate behandlat Sallie Goetsch, där hon bland annat skriver "Seagate is in fact both paying attention and concerned about its reputation—and my data, too, for that matter").

[Uppdatering 2007-11-06] Idag ringde en annan representant för 3 och vi redde ut dom rent ekonomiska detaljerna.

[Uppdatering 2007-11-16] I veckan återbetalade 3 pengar till mitt företags konto. Totalt har det handlat om knappt 2000 kronor sedan i april som dom överfakturerat (deras uträkning, för komplicerat för mig). I dag kom den senaste fakturan, och som utlovat stämmer den. Dessutom fakturan föredömligt lättbegriplig. Det enda 3 inte gjort som jag bett om är att kommentera det här inlägget. Undrar vad det kan bero på?

I stumbled upon the entry Playstation Home in Wikipedia, currently described as "a community-based service for the PlayStation Network which has been in development since early 2005".

What fascinates me is neither that Playstation Home will feature a lot of advertising space, nor that an encyclopedic entry covers a very commercial product. Encyclopedias are supposed to cover everything, including branded stuff. It is also (increasingly) common knowledge that people have for a very long time used social media (discussion boards, blogs, wikis, etc.) to converse about products that are in the market. 

The new, and most interesting, idea for me (at least) is that an encyclopedia describes something that does not yet exist. Without getting too philosophical, I used to think of an encyclopedia as a source of knowledge about what exists. The known could thus be shared and distributed over time and space. I have also become used to acknowledge the power and usefulness of an encyclopedia (like Wikipedia) that is in pace with state-of-the art knowledge (about what is).

But here an encyclopedia starts to describe something that does not exist. Knowledge about something that is to become. And as a result the becoming may very well be re-defined by the knowledge about something that is not.

Do we have to re-think "encyclopedia"?

Mind boggling.

[Thanks to Ilya Vedrashko and Futurelab for pointing me to the nothing]

[Uppdatering efter giget]: Nu har jag laddat upp mina föreläsningsbilder (pdf) och en videoinspelning av mig går att se, dela och kommentera på Viddler.

EU-upplysningen är en del av Riksdagen och har uppdraget att ge “opartisk och allsidig information om EU och det svenska medlemskapet”. Nu ska en ny version av deras webbplats lanseras för speciellt inbjudna gäster. Jag har uppdraget att under en dryg halvtimme bjuda på aha-upplevelser och visa exempel på den nya webbgenerationens utmaningar och möjligheter. Tokintressant., och jag är otroligt glad över att få vara med vid detta tillfälle.

[Updated 2007-10-29: Added about Viddler under the "Going forward" section below]

It feels good to share, but videos should be carefully shared by conversations-, communications-, and PR- professionals. You may have seen and understood the possibilities, but most of us seems not to have considered the drawbacks. In particular when it comes to “free” services like YouTube (compare Bubblare or FejmTV in Sweden). Please note, my focus here is on solutions that are supporting the sharing, i.e. forwarding, viral spread, and/or social networking of/with your videos. Not video file distribution or basic video streaming. If you want the skip my backgrounder, jump right down to THINK.

I am greatly inspired by the fantastic social media PR duo Neville Hobson and Shel Holtz, as well as their listeners. Twice a week they host and produce the podcast For Immediate Release (FiR), which provides me with tons of ideas, material for reflections, and sometimes the trigger to move from idea to action. In this case sharing my thoughts on video sharing.

About a week ago, in FiR 282 (50m30s into the show) their listener Bill Donaldson asks the PR community about viral vidoes. Specifically about why an ad agency would not put all their commercials on YouTube and every other video site? Neville and Shel immediate answers - why not? They suggest that commercials and every other corporate video should also go to video sharing sites. If nothing else, just to get the video out to everyone, including those who never visits the corporate web site itself. As always, and that is a big point, they invite everyone to comment their thougts.

Yesterday in FiR 284 (46:15) Kris Gallagher with the DePaul University in Chicago reports that they are thinking about “uploading their TV spots (aimed at prospective students) to YouTube”. She asks: is there a downside? Afterwards the FiR hosts fill in that they got a reply from someone (name lost) after last weeks episode. The commenter points to the intellectual property rights that are involved. Neville and Shel admits that they forgot the rights issue, e.g. music rights bought for TV air time might not be extended to distribution over the web, including YouTube. Besides that, they have not heard anyone suggest a true downside. This is my fault. Time to correct. So here is my 1 krona worth on the issue.

THINK

Yes Kris, we should be careful as we proceed. Before addressing the downsides I would like to start by listing some of the salient upsides when we use video sharing services (like YouTube or Bubblare):

  • Playability. Many (not all) video file formats can be played directly by the browser, sometimes through an application associated with the file type. Most video sharing services have standardized the use of a browser plug-in that plays streaming flash video (flv format). Techies may argue that this is not always ideal, but for users this solution is very convenient. Perhaps more important, I believe, is all those cool looking video players. Aesthetics is important!
  • Bandwith. If you have large video files, or tons of smaller ones, and a wide audience - video tend to eat bandwith. Both in terms of gigabytes per month and capacity to simultaneously stream video to many users. Not all servers can handle this. Video sharing services are bult for that. Hence, you do not have to worry about how many viewers you have.
  • Sharability. By definition a video sharing service lets it users share the video with others. This functionality range from simple “e-mail a friend a link to this video” to “embed this code on your own blog/web page”. Note, with few exceptions the video file is not shared (i.e. downloadable), rather it is the possibility to play it elsewhere. Customized video channels/streams where one collects videos from multiple uploaders is another form of sharing.  Increasingly a growing number of widgets, plug-ins, etc. are designed to make it extremely easy for anyone to embed videos into their web presence(s). For example, with virtually a single click I embedded the YouTube video in my “First ever ad in a presentation” post using the “Embedded Video With Link” Word Press plug-in. The current version (3.4) handles 20 video source services, including YouTube, Brightcove, Revver, and MySpace.
  • Community. Optionally you can allow other people (and artificials) to comment your videos, link to related content, rate, recommend, etc. Social networking services increasingly offer video uploads that is more (e.g. MySpace) or less (e.g. Facebook) shareable.
  • Brand. Last, but not least, I think YouTube currently has a superior brand value. (At least in the Western world, things are different e.g. in  China as PandPassport and danwei reports). For many it is still “cool” to have stuff on YouTube, that is the uploaders brand appropriate YouTubes’. But also brand value in terms of awareness and knowledge. A huge population understands how YouTube services them. Do you know how Brightcove or Blip.tv differs? (Answer: see Wikipedias comparison of video services).

RE-THINK

OK. this is all good. But how about downsides? These depend on your situatiion, and how the video sharing service(s) you might use is (business) modelled. I think it all can be summarized into Out of your control. A few examples should suffice to illustrate.

  • Annoying messages added. Nothing is for free, ads might be added before, after, or in your video. This development is an economic must for “free” service providers, and have slowly started already. If your video is a commercial for, lets say a brand of soap, it is not unlikely that the video sharing service of your choice adds a pre-roll featuring another brand of soap. Or something else that more or less devaluate your material.
  • Obscuring stuff in the way. In video spots aired on TV, the station logo is NOT displayed during commercials. Hence commercials made for TV utilize the full screen. Video sharing services tend to superimpose logos and icons over your video as it is played. The standard seems to be a semi transparent service logo in the bottom right corner. Bud luck if your “Call nnnn now! for more info” suddenly becomes unreadable.
  • Times are changing. A significant number of videos are intended to be shown at a specific period in time. A University may for example produce a spot featuring a new study program or a special offer. Whereas in some cases the video includes something like “offer is valid thru…”, it is not always so. Therefore, if you park a video at a sharing service, viewers might much later bite on something that you no longer have to offer. Sometimes with legal/economic consequences.
  • Gone without replacement. True, you can remove a video. But in most cases the result is nothing. That is, people who have linked to, or embedded your video in their web page, will just get a black frame or an error message. To my best knowledge no service offer a “replace this video” to its uploader.
  • Getting the wrong neighbours. You cannot have missed that almost all video sharing services present other “related” videos next to the one you are watching. In the case of YouTube, videos (currently) end with a still frame promoting two other videos. I guess that most (not all) religious institutions are less happy with what for some reason tend to show up next to the videos I watch on YouTube.
  • Beware the rights. As a reminder, even though you might have paid for the production of video material, that does not always mean you have the rights to share the video on the Web. I am not an expert here. But for example, traditional music streaming rights are based on the idea (not reality) that the stream is available for a limited time. It is pretty straight forward to buy the rights to stream music for 90 days, but a no no to publish an mp3 file with the same music for 90 days (because during that time people might download it). Furthermore, video sharing services generally demand from its uploaders the right to do whatever the service provider wants with the uploaded content. Hence, they may in theory sell the video, re-mix it, or whatever. In effect, you may want to remove the video from the service, but the sharing service may have put it elsewhere and there is nothing you can do about it.
  • You are just one of the ants. The number of video uploaders are huuuuge. Who cares about you and your particular needs? What if you make a hit with a wonderful video and people flock to it. Then suddenly, something goes wrong and the video stream disappears. There is no hot line service to call for help. Filing an error report is cumbersome and it may take a couple of days before you get a response.

GOING FORWARD

Hey, it is good times for experimentation. More and more CEO:s, advisors, consumers, citizens, well most of us, tend to loosen up and allow mistakes to be done. Therefore, get your videos out there on one or more video sharing sites. Hopefully I have highligted some useful things to consider as we move forward. And do not forget that you have the option to develop proprietary video sharing services for your needs. Either by leveraging paid for services like those from Streaming solutions or by utilizing a  sharing service like those offered by Brightcove (internationally) or Streamio (in Sweden).

After the initial writing of this post I ran into Viddler.com, in my view one of the coolest video sharing services because it allows time-based commenting and offers an extremely functional flash player. See for yourself how I have implemented their service on my video page from the Ballmer/INNOVATE-gig.

Please help us further by adding your thoughts, insights, and ideas as comments here, or at FiR. In the near future I will summon our collective efforts as a Guide page in weconverse, or perhaps as a wiki somewhere else.

För en dryg timme sedan öppnade Kåre Bremer, Rektor vid Stockholms universitet, för möjligheten att kommentera hans inlägg. Det är ett välkommet och modigt steg. En bloggare av hans dignitet kan lätt bli överöst med kommentarer av alla möjliga slag. Bremer är som många andra ledare av stora (gigantiska) organisationer en mycket upptagen person. Därför skriver han klokt "ni får ha överseende med att det kan ta en viss tid innan jag hinner svara". Det är också helt OK att kommentarerna modereras. Fast, mig veterligen utan information om hur moderereingen sker (jmfr min beskrivning). Men han är inte ensam, andra välkända företagsledare och politiker har länge tillåtit (modererade) kommentarer - och med en portion vaksamhet, öppenhet och klargjord ambitionsnivå fungerar det oftast bra.

Jag skriver "välbloggande", för det är så jag uppfattar hans blogg. Inläggen är ofta korta, koncisa, intressanta och generösa. Dessutom med en lagom frekvens. Naturligtvis min bedömning för mina behov. Det enda jag möjligen tycker han missar är att bloggen heter "Stockholms universitet", dvs inte "Kåre Bremers blogg". Med andra ord konnoterar han organisationen och inte sin person. Jag hade hellre sett en mer personlig positionering i namnet. Speciellt eftersom jag uppfattar hans inlägg som högst personliga, även om Bremer representerar ett universitet. Observera att innehållet inte är personligt i betydelsen privatliv. Det senare är absolut inte nödvändigt, men kan vara värdefullt i många sammanhang.

Ett par andra detaljer är att vi inte kan trackbacka (bakåtspåra), dvs jag kan inte låta mitt inlägg här (i weconverse) hamna som en kommentar i hans blogg. Plus att när man kommenterar och klickar på "Skicka" så ges beskedet (långt ner på sidan) att kommentaren kommer modereras och man måste klicka "Skicka" en gång till. Jag tror att många kommentarer kommer försvinna när folk missar andra klicket, med bland annat irritation/frustration som följd (typ: va, modererade han bort min kommentar?).

Stötte på builtwith.com, en webbtjänst som avgör hur välbyggd en webblats är enligt dom något luddiga kriterierna “utilization of web technologies which includes analytics, frameworks, syndication and document formatting”.

Åtminstone scoras weconverse som 4 (av 5) möjliga påäng. Det känns bra eftersom min ambition med den sajten är att sträva efter precis det som builtwith (kanske)  mäter. Dessutom är det som föreläsare/konversationsstrateg mina kunder skall bedöma mig (och dom ger bättre betyg på det än vad jag får på webbplatsen).

Jag prövade lite andra egna webbplatser, bat.se scoras 1 (vilket känns rättvist eftersom det närmast är en museiesajt :-). Min SU-blogg får 2 (också vettigt eftersom jag ser massa brister i SU:s bloggverktyg) och skolmarknad.info ramlar in med en 2:a (borde inte vara så illa, även om jag önskar tiden fanns till en uppgradering). Podernize.se får en usel 1:a, vilket kanske handlar om att builtwith fokuserar verktyg och inte effektivitet. Den samlingen sidor är mer eller mindre billigt handbyggda bara för att få upp någonting.

Annat kul är svd.se får 3, daytona.se får 2 (hmmm, dom är ju rätt långt före i teknikval), Sågbäcksgymnasiet plockar en 2:a, forsmanbodenfors.se ges en 2:a. Ja, så kan man hålla på. Pröva själv.

Fast, ta det inte på allvar. Det är mycket som spelar in när man bedömer hur en webbplats är byggd. Builtwith gillar Google Analytics, men det finns ju många andra analysverktyg (som man kanske inte får poäng för). Se även kommentaren från Rasmus på Daytona.

[Uppdaterad 16:45] Fixade en felstavning i första länktexten och förtydligade mig om varför jag tog med Daytona.

[Uppdatering efter giget] Nu har jag laddat upp mina föreläsningsbilder (pdf). Här är också en länk till mashupen Wikipedia Vision, som inte fungerande under giget (men gör det nu). Läs mer hos tex Wired. Under giget fick jag också en intressant kommentar (eller rättare sagt trackback) på mitt inlägg Fyra Fruktansvärda Filmer (se dom om ni inte redan gjort det). Läs gärna trackbackens blogginlägg (fram)tidens nätvanor hos Lärstödsnytt, för det börjar med en undersökning “som skall kartlägga 4 000 studenters nätvanor” vilket jag tror intresserar er.

Hepp, under en förmiddag vill dom som centralt planerar och arbetar med kommunikation på Stockholms universitet (SU) veta allt. Vilken utmaning! Fast, dom vet redan en hel del - det vet jag. För mig är det här extra spännande, eftersom jag har många gamla tankar och insikter på lut efter att tidigare ha verkat inom SU som student, systemutvecklare, forskare och lektor i runt 20 år. En del utlopp har jag iofs på senare tid haft genom min SU-blogg.

// mod by Richard Gatarski 2007-04-23 // --- removed "feed:" before the feed URL:S
Close
E-mail It